Projektor är egentligen det enda sättet att få till den där riktiga biokänslan i hemmet. Du kan få en bild som är över 3 meter bred och verkligen få en upplevelse utöver det vanliga TV-tittandet.
Givetvis behöver man inte ha en 3 meter bred bild för att projektor ska vara ett alternativ till en vanlig TV, bara önskan att får en större bild än de vanliga 40 - 75 tummen som generellt säljs på TV-apparater. I dagsläget kan de absolut flesta ha en stor bild med hjälp av en projektor och verkligen lyfta filmen till en hemmakväll i bioanda!
LCD, DLP, D-ILA eller SXRD?
En av de vanligaste frågorna vi får är skillnaden mellan de olika teknikerna som används för att projicera en bild. I absolut störst utsträckning används antingen DLP eller LCD men det finns också varianter på dessa i form av tex D-ILA (JVC) och SXRD (Sony).
LCD - Liquid Crystal Display
LCD går enkelt beskrivet ut på att en lampa lyser igenom en eller flera LCD paneler (normalt 3 st) precis som på en LCD-TV fast med en så stark lampa att bilden ”skjuts” genom rummet och hamnar på duken. För några år sedan var det vanligt med en grå och lite urvattnad bild från en LCD-projektor om man jämförde med en DLP-projektor.
I dagsläget är den regeln borta och LCD-projektorerna är väldigt starka i premiumsegmentet ( 20 000 – 30 000:-) mycket på grund av bra bild kombinerat med en bättre flexibilitet när det gäller placering tack vare lens-shift (möjligheten att direkt på projektorn förskjuta bilden i höjd- och sidled).
DLP - Digital Light Processing
DLP-tekniken är nog något mer komplex att förklara men grunden är ett DMD-chip, Digital Micro Mirror Device, som består av ett stort antal microspeglar, lika många som upplösningen på projektorn (tex 1920 x 1080 st). Dessa speglar kan genom elektriska impulser ifrån bildmotorn vinklas i olika lägen i förhållande till lampan för att reflektera olika mycket ljus. I det här läget är bilden svart/vit och för att lägga till färg använder sig de flesta DLP-projektorer av ett färghjul som snurrar mellan DMD-chippet och linsen.
Färghjulet kan bestå av de tre grundfärgerna röd, grön och blå men många tillverkare har med åren lagt till fler färger. De lite dyrare modellerna använder sig av en prisma som fördelar ljuset från lampan till 3 st DMD-chip, ett för varje grundfärg, vilket ger en bättre bild och helt eliminerar problemet med färgflimmer/regnbågseffekt som en del tittare kan uppleva med DLP.
DLP har ofta beskrivits som skarpare bild med bättre kontrast och bättre färgmättnad än LCD. Grundförutsättningarna för tekniken har varit bra och under många år klart bättre för hembiobruk men idag är DLP mest representerat antingen i instegsprodukter eller med 3-chips teknik i det verkliga High-End segmentet.
D-ILA - Direct-Drive Image Light Amplification
D-ILA är en vidareutveckling av LCD som JVC tagit fram. De släppte sin första projektor med tekniken 1997 och det visade sig med tiden bli lite av en referensteknik för projektion. I grunden är D-ILA mycket likt LCD men med en avgörande skillnad, kristallerna sitter på en silikonskiva.
Själva chipet är i grunden ett LCOS-chip, vilket står för Liquid Crystal on Silicon, men JVC hade gjort en rad mer eller mindre hemliga förändingar för att förfina tekniken. Tekniken är så pass bra att många tillverkare bygger sina projektorer kring JVCs D-ILA projektorer. I dagsläget är JVC världsledande när det gäller native-kontrast, alltså riktig kontrast i panelerna och de gör det så bra att en JVC projektor har en referenssvärta utan att använda en aktiv iris. Under 2018 lanserade JVC sin lineup av de senaste D-ILA panelerna som hanterar äkta 4K-upplösning (4096 x 2160). Mer om detta längre ner.
SXRD - Silicon X-tal Reflective Display
Sonys motsvarighet till JVCs D-ILA teknik heter SXRD och bygger även den på LCOS. Vilken som är bäst är upp till tittaren att avgöra men många är vi som gillar de projektorer som Sony producerat genom åren.
4K?
I samband med 4K-utvecklingen på marknaden har vi sett en stor ökning av 4K-projektorer senaste åren. Till skillnad från TV-apparater finns det några skillnader att hålla reda på när det gäller den faktiska upplösningen som projektorn visar då det smugit sig in lite olika begrepp och tekniker som kan vara lite förvirrande. 4K? 4K Ultra HD? 4K E-shift? Att uppnå 4K kan göras på olika sätt och här nedan går vi igenom skillnaderna.
Äkta 4K
Tillverkare som Sony och JVC (sen 2019) använder bildpaneler som klarar av att visa äkta 4K-upplösning. Upplösningen blir hela 4096 x 2160 - fyra gånger högre än 1080 Full HD. Detta är upplösningen som används inom bio och filmproduktion men som inte används lika mycket på konsumentmarknaden där man idag satt en standard till 3840 x 2160 (4K Ultra HD). Vill man njuta av riktig 4K så är det dessa projektorer vi verkligen rekommenderar då de har överlägsen bildkvalitet och skärpa, något som värderas högt när man pratar stor bild. Detta är fortfarande det enda och riktiga sättet att visa 4K med projektorer.
4K E-shift
Då tillverkningen av äkta 4K-paneler fortfarande är relativt dyr finns det flera projektorer på marknaden idag som använder en alternativ metod som också är billigare att utveckla nämligen 4K E-shift. Istället för att ha en större bildpanel med alla 8.3 miljoner pixlar används istället 1080p-paneler som dubbleras och flyttas en halv pixel diagonalt. Projektorn skiftar sen bilden i extremt hög hastighet varje pixel diagonalt fram och tillbaka för att visa en 4K-bild på din duk. Man kan grovt säga att bilden "skalas upp" till 4K men ger fortfarande en väsentligt bättre bild än vanlig 1080p Full HD.
DLP 4K
DLP-projektorer har inte en och samma teknik utan det kan vara väldigt varierande mellan tillverkare och modell. BenQ, Optoma, ViewSonic och andra tillverkare av DLP-projektorer skriver 4K men det är inte hela sanningen.
* Det ena sättet är att man använder ett 0.47" bildchip med 1080p-upplösning (1920 x 1080) och sen "pixelskiftar" bilden precis som Epsons LCD-projektorer. Skillnaden är att detta inte görs en gång utan dubbelt, både horisontell och vertikalt, vilket resulterar i en 4K-bild men kan medföra mer digitala störningar.
* Det andra sättet är att projektorn har ett singel 0.66" bildchip med 2716 x 1528 i upplösning istället och sen pixelskiftar bilden diagonalt ungefär på samma sätt som Epsons LCD-projektorer. Den faktiska grundupplösningen är högre i det här fallet än andra projektorer som pixelskiftar bilden och kräver mindre "processing" för att visa en 4K-bild. Som vanligt när det gäller upplösning är detta inte allt utan projektorns optik och kontrast är en avgörande faktor hur bra bilden blir för att kunna visa 4K på ett bra sätt.
HDR på projektorer
Den senaste trenden inom bild är HDR (High Dynamic Range) vilket ger en mer levande och dynamisk bild med kraftfullt ljus och rika färger. Många projektorer stoltserar med HDR-stöd men har vissa brister.
Standarden som idag är satt för HDR är anpassad till TV-apparater där både LCD och OLED har bra teknik för att återge HDR tack vare oändliga kontrastomfång (OLED), hög ljusstyrka och local dimming som släcker ner delar av panelen med bättre precision. Skillnaden i en projektor är ljuskällan (lampan eller laser) lyser upp hela bildpanelen konstant, den kan inte dimma vissa delar av panelen eller på pixelnivå som vissa TV-apparater vilket gör att man får ett bristfälligt dynamiskt omfång. Hårdvaran, och framförallt ljusstyrkan, är inte tillräckligt bra för att återge HDR som det är tänkt att det ska se ut.
Laser som ljuskälla
Efter att vi tidigare har använt så kallade High Pressurelampor till projektorerna tidigare går vi mer och mer över till laser som ljuskälla. I grunden handlar det om att skapa en ljusstråle som kan projicera skarpa och färgrika bilder med hög ljusstyrka och lång livslängd.
I en laserprojektor används ofta en eller flera lasrar (ofta blåa lasrar) som ljuskällor. Dessa lasrar lyser antingen direkt på en bildpanel, såsom ett DLP (Digital Light Processing)-chip eller LCD-panel, eller används i kombination med fosfor för att skapa ett bredare färgspektrum. Lasrar producerar en mycket fokuserad, stark ljusstråle med hög ljusstyrka och specifika våglängder (färger). I projektorer kan laserljuset skapas som monokromt och sedan delas upp för att generera de primära färgerna – röd, grön och blå – som behövs för att skapa färgbilder.
Laserprojektorer använder sig oftast av två huvudsakliga laserteknologier:
RGB Laserprojektorer
I dessa projektorer används tre separata lasrar (röd, grön och blå) för att skapa ett bredare färgspektrum, vilket resulterar i mer levande och exakta färger. Denna teknik är vanlig i avancerade projektorer för biografer och high-end projektorer för professionellt bruk.
Laser- och Fosforteknik
Denna teknik använder vanligtvis en blå laser som lyser på ett gult fosforhjul för att skapa vitt ljus. Sedan delas detta vita ljus upp i röd, grön och blå genom filter, vilket gör det möjligt att skapa en färgpalett som är tillräckligt bred för högkvalitativa bilder. Laser-fosfortekniken är billigare än ren RGB-laser och används ofta i projektorer för företag och undervisning.
Laserljuset projiceras genom ett bildchip som omvandlar ljuset till en bild. Det finns två huvudtekniker för att generera bilden:
DLP-teknik (Digital Light Processing)
En DLP-chip består av tusentals små speglar som snabbt kan vinklas för att reflektera ljuset från lasrarna och skapa pixlar på duken. Lasrarna lyser genom ett färghjul, och kombinationen av ljuset och speglarna skapar en fullfärgsbild.
LCD- och LCoS-tekniker (Liquid Crystal Display / Liquid Crystal on Silicon)
I dessa tekniker används ljus genom flytande kristallpaneler. Varje panel styr ljusets intensitet och skapar därmed bilder med hög kontrast och färgprecision.
Laser som ljuskälla har funnits ett tag nu. Det kom först till highendprojektorerna men nu har även budgetprojektorer börjat få det som ljuskälla. Idag har märken som XGIMI och Dangbei stora sortiment med små kompakta projektorer som använder antingen laser och/eller LED som ljuskälla. LED har också väldigt lång brinntid men är inte lika ljusstarkt som laser. En LED-projektor använder ljusdioder (LED) som ljuskälla istället för den traditionella högtryckslampan. LED står för "Light Emitting Diode", och dessa små men kraftfulla komponenter genererar ljus genom att elektricitet skickas genom halvledarmaterial. Denna teknik är betydligt mer energieffektiv än traditionella projektorlampor
Tonemapping
Tonemapping, eller tonmappning, är en teknik som används för att justera kontrasten och färgerna i bilder eller videor så att de passar en specifik skärm eller projektor. Detta blir särskilt viktigt när det handlar om högdynamiska bilder (HDR). När projektorer eller andra skärmar ska visa HDR-material kan ljusstyrkan och kontrasten i vissa detaljer blir svåra att återge. Särskilt i scener som innehåller både väldigt ljusa och väldigt mörka områden. Tonemapping används då för att balansera dessa extrema ljusnivåer, så att så mycket detaljrikedom som möjligt bevaras inom projektorns ljus- och färgåtergivningskapacitet.
Tonemapping fungerar genom att omvandla ljusstyrkan från HDR till SDR (Standard Dynamic Range) så att både högdagrar (ljusa partier) och skuggor blir mer synliga och naturliga på skärmen. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa en bra tittarupplevelse, eftersom vissa projektorer kan ha en begränsad ljusstyrka och kontrastomfång jämfört med HDR-skärmar.
Kortfattat är tonemapping en teknik som hjälper projektorer att visa ett balanserat och detaljerat bildresultat, även när de hanterar HDR-material, genom att optimera ljusstyrkan och färgåtergivningen inom en mer begränsad dynamik.
Optik
En projektors optik är mycket avgörande för den slutliga bildkvalitén. Många tillverkare laborerar med olika material i sin optik för att pressa kostnaderna men hittills har vi inte sett något som kan mäta sig med glas om man vill ha en skarp bild.
En annan aspekt att tänka på när man pratar om optik är att utformningen på linsen påverkar hur fokuset ligger i bilden. Vissa projektorer kan vara väldigt skarpa i mitten av bilden men lite ofokuserade ute i kanterna. Andra kan ha en något sämre skärpa men den är då istället mycket jämn över hela bilden. Optikens utformning är också det som avgör hur stor duk man kan ha i förhållande till kastavståndet, dvs avståndet mellan linsen på projektorn och duken.
Ljusstyrka
Lampans styrka är i många fall helt avgörande för hur bilden ska bli. Har man ett mörkt dedikerat biorum så ger ofta en lägre lampstyrka en bättre upplevelse då det ger en bättre bottensvärta både direkt i bilden men också indirekt genom att projektorn inte lyser upp rummet lika mycket. Har man en väldigt stor bild så kan en hög lampstyrka dock vara bra även i ett mörkt rum. I ett vanligt vardagsrum kan det dock vara önskvärt men en hög lampstyrka även för en relativt liten bild för att den verkligen ska bli tydlig och inte suddas ut av rummets egna ljus, tex inkommande solljus eller lampor.
Det finns idag hembioprojektorer med ljusstyrkor som sträcker sig ifrån ca 800 upp till 6000 ansilumen. Begreppet ansilumen är ett mått på hur stark lampan är.
Iris
Många projektorer har en iris installerad som antingen är fast eller dynamisk och de fungerar precis som slutaren på en kamera. De ställer en slutare så att önskad ljusstyrka kommer igenom. En manuell iris kan man ställa i ett fast läge för att få önskat ljusflöde medan en dynamisk/aktiv iris ställer om sig själv under tiden filmen spelas upp.
Känner bildprocessorn av att det ligger mycket mörkt eller svart i bilden så sluter den irisen för att sedan öppna den igen så fort det kommer en bild som ska vara ljusstark eller färgstark. Hur bra den automatiska irisen fungerar varierar från modell till modell.
Storlek och ljudvolym
Många som kommer in till oss i butikerna frågar varför en projektor är så stor eller så liten. Den enklaste förklaringen vi kan ge utan att öppna upp maskinerna är att de bättre ofta har både mer och större komponenter i sig men också att de är bättre separerade internt för att hantera värmen. Optiken brukar tex på lite bättre och större projektorer innehålla flera lager, flera linser och skyddsglas vilket gör att optikpaketet blir längre.
En annan orsak till att storleken på projektorerna variera är hur man bygger kylningen, med stora fläktar som snurrar långsamt eller med små som snurrar fort. Av just den sistnämnda anledningen kan man nästa alltid förutsätta att en stor projektor låter mindre än en liten.
Underhåll
Det finns ett par saker som är mycket viktigt att komma ihåg för att en projektor ska må bra.
1. Många projektorer är utrustade med dammfilter för att rena luften som sugs in för att kyla lampan. Detta filter måste rengöras med jämna mellanrum för att fungera och för att lampans livslängd ska bli vad man förväntar sig (rengöringsintervallerna ska finnas angivna i bruksanvisningen).
2. När man stänger av en projektor ska man alltid låta den kyla ner sig innan man flyttar på den eller drar ut kontakten. Även detta har att göra med livslängden på framförallt lampan.
3.Om projektorn inte ska användas på länge så rekommenderar vi att man använder linsskyddet då det är svårt att rengöra linsen utan att repa den eller göra den ännu smutsigare.
Linsfaktor
En avgörande punkt är även vilken storlek på bild som kan presteras från ett visst avstånd. Ett mått på detta är den så kallade Linsfaktorn. På ett visst fastställt avstånd mellan projektorn och bildytan (duken) så kan man räkna ut bredden på bildytan genom att dela avståndet med den så kallade linsfaktorn. Har projektorn en zoommöjlighet så får man då två olika linsfaktorer eller rättare sagt, ett intervall. Med hjälp av dessa två faktorer kan man beräkna maxbredd och minbredd på bildytan. Känner man till den bredd på duk man har kan man även räkna ut vilket avstånd projektorn kan vara på för att kunna skapa denna bildbredd. Då tar man bredden multiplicerat med linsfaktorn.
Offset
Det finns projektorer med så kallad Lens shift och det finns projektorer utan detta (oftast DLP-modeller). Detta innebär att bilden som skapas från projektorn inte kan ändras i höjdled mot placeringen av projektorn. Offset är benämningen på vart bilden hamnar i förhållande till linsens mittpunkt. Är offset 0 procent är projektorns lins i dukens mittpunkt. Är offset 100 procent är projektorns lins i dukens övre eller undre kant beroendes på upp eller nedvänd placering.
Avslutning
Som vi skrev i början finns det inget som tar upplevelsen av en bra film eller ett bra spel till samma nivå som en projektor. Har du frågor om vilken projektor som skulle passa dina behov är du som vanligt varmt välkommen in till oss eller så ringer du eller mailar så ser vi till att du får rätt produkter!
Uppdaterad 2021-05-18 av Jens